Tips för normkreativ journalistik

Dela inlägget:

Facebook
LinkedIn
X

Två tjejer sitter i intervjusituation med en bordsmikrofon och dator emellan dem. De har brunt långt hår och mörka kläder. I bakgrunden syns en blå soffa och vit vägg.

Många inom media utgår från normen i nyhetsrapportering, artiklar och reportage. Det kan leda till exkludering, stereotypa beskrivningar, kategoriseringar och fördomar. Här kommer några konkreta tips för att inte fastna i normen och för att skapa en normkreativ, öppen och inkluderande journalistik. Tips som alla, oavsett yrke, kan ha nytta av i både arbete och privatliv.

  • Fråga personen du möter om vilket pronomen hen vill benämnas som – han, hon, hen eller den. Det är ingen självklarhet att en människa definierar sig som det kön du uppfattar att hen är.
  • Reflektera över relevansen i det du berättar. Hur viktigt är det att fokusera på vilket kön personen har, ålder, sexuell läggning, om hen har en funktionsnedsättning eller är muslim? Handlar det om jämställdhet är det rimligt att prata om män och kvinnor. Men hur relevant är fokus på funktionsnedsättning, religion eller sexuell läggning i rapportering om riksdagsvalet? Det sistnämnda kan bli relevant om exempelvis homosexuellas rätt till adoption är på agendan.
  • Tänk på hur du uttrycker dig! Sätt personen i första hand när du skriver och berättar om andra. När det gäller funktionsnedsättning säg ”Anna som är blind” istället för ”blinda Anna”.
  • Håll dig uppdaterad med rätt ordbruk! Sätt dig in i ordens betydelse och försök förstå varför ett visst ord är att föredra. Orden och normerna förändras över tid. Förr i tiden användes ”invalid” om en person med funktionsnedsättning. Numera har ordet ”man” alltmer bytts ut mot ”en”. Med ett uppdaterat ordbruk minskar du risken för kränkningar. Känner du dig osäker kontakta någon som har kunskap.
  • Tänk på mångfalden i din rapportering! Mångfald handlar om att lyfta olika perspektiv, bakgrund, kultur och erfarenhet. Låt diskrimineringsgrunderna inspirera och påminna dig i ditt arbete, men var också medveten om att allt inte ryms i diskrimineringslagen. Mångfald är så mycket mer, exempelvis socioekonomisk tillhörighet/klass, politisk åsikt och livserfarenhet av olika slag.

Läs om de skyddade diskrimineringsgrunderna på DO:s hemsida:

http://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/

Har du fler förslag för en mer normkreativ journalistik eller hur vi generellt kan bli mer normkreativa? Hör gärna av dig eller kommentera mitt inlägg!

Allt gott önskar jag dig!

Anna Bergholtz