Vi är väldigt många fler.

Vi är väldigt många fler.

Foto på Anna och hennes samarbetspartner Åsa Gustafsson redo att gå Mångfaldsparaden i Almedalen

Vi är väldigt många fler, skanderade människorna i årets Mångfaldsparad i Almedalen. Många fler som står upp för kärlek, öppenhet, för att alla ska kunna vara sig själv, se ut och fungera på olika sätt. Vi agerar mot hatet, nazismen och rasismen. Ja vi är många fler. Jag vet … Men ändå blir jag såå rädd. För nazisterna rör sig fritt på våra gator. Flertalet hot har skett i Almedalen under veckan. Även misshandel. Mest utsatta är vi som bryter normen.  Och jag som är blind oroar mig då jag inte ens kan se när de dyker upp. För när en minst anar det kan det hända. Så som det gjorde för ordförande i Unga med synnedsättning.

 

På torsdag morgonen läste jag på Facebook om hur han hotats. Hur en nazist kommit fram när han ensam käppat längs med Visbys gator, lågmält viskat i hans öra – passa på och gå nu, för när vi kommer till makten kommer du inte kunna det …

 

Jag hoppas verkligen att alla förstår allvaret. Det är nu vi måste hålla ihop på riktigt. Oavsett partigränser. Det var fantastiskt att vi var så många i paraden. Vilken kärlek och vilken styrka! Vi är som sagt många fler. Men kom ihåg att vi kan bli ännu fler. Ett aktivt val att agera mot nazismen har blivit viktigare än någonsin.

 

Mångfaldsparaden i Almedalen. Prideflaggan syns längre fram i tåget.

Foto på Mångfaldsföretagarna Jessica Andersson, Susanna Cederqvist, Åsa Gustafsson och jag i Mångfaldsparaden i Almedalen. 

Spetspatient, moderator och boksläpp.

 

Bortsett NMR är det alltid ett roligt och spännande äventyr att vara i Almedalen. Jag inledde veckan med att medverka i ett evenemang som spetspatient. Därefter följde moderatorsuppdrag på tema mångfald, inkludering och att få fler personer med normbrytande funktionalitet att komma in på arbetsmarknaden. Fastän vi fortfarande pratar mycket om varför vi ska ha mångfald så tycker jag nog att samtalet går alltmer åt hur en kan göra för att inkludera fler. Bravo!

 Foto på Anna när hon modererar seminarie om inkludering för Inclusion Academy. På bilden syns även föreläsaren Ergin Özdemyr och en teckenspråkstolk.

Jag deltog också i boksläppet som en av författarna till en K(l)okbok om inkludering. I den skrivs det både om  varför och hur. Läs mer om boken här:

http://www.inclusionacademy.se/boken-om-inkludering/

Anna i panel om LSS och mänskliga rättigheter.  

Jag fick också äran att delta i panelen där besparingar inom LSS sattes i relation till mänskliga rättigheter – om vi i Sverige bryter mot dem? I det samtalet fick jag möjlighet att berätta om min syn på media. Att journalister måste bli bättre på att skildra frågorna ur ett rättighetsperspektiv. Att det av media är en skam att jämföra assistanskostnader med  kostnader för försvarsmakten. Jag fick även möjlighet att belysa otillgängligheten av information som vi med synnedsättning dagligen utsätts för. Slutligen uppmanade jag alla att fortsätta anmäla när en anser sig vara diskriminerad. Många känner att det är hopplöst. Att DO inget gör. Men utan anmälningar kan en inte heller veta hur problemen ser ut. Viktigt att hela tiden uppmärksamma DO på diskrimineringen. Att ge de hela bilden, så att säga …

 

Glass, mingel och möte med gamla och nya vänner bjöd Almedalen också på. Nu är jag åter hemma. Superförkyld och med ett svullet knä. Men det var det värt denna gång. För att lyfta mångfald, inkludering och att stå upp för olikhet och allas lika värde känns som sagt ytterst viktigt i detta nu.

 

Kärlek till er alla!

Anna Bergholtz